Stäng

Läs mer om hur Lyssna tjänsten fungerar på ReadSpeaker

Till dig som ska röntgas

Här finns information om olika undersökningsmetoder som använder strålning, vilken nytta det är med undersökningen samt vilka risker som finns.

Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp vid olika ingrepp. Bilder tagna med hjälp av strålning är ofta avgörande för att läkarna ska kunna ställa korrekt diagnos och det är viktigt för att du ska få bästa möjliga vård.

Var strålning kommer ifrån

Människan har i alla tider utsatts för strålning från naturliga källor. Risken med en stråldos beror på hur mycket strålning man har fått men det beror också på var i kroppen man har fått den, eftersom vissa organ är mer känsliga än andra.

Effektiv dos som anges under varje undersökningstyp nedan är ett begrepp som används för att ange hur stor risken med strålning är. Effektiv dos som har enheten millisievert, mSv, tar hänsyn till både hur mycket strålning man har fått och vilka organ som har fått den.

  • I genomsnitt får den som bor i Sverige 3 mSv per år totalt.
  • 1 mSv får vi från naturlig bakgrundsstrålning som kommer från rymden, berggrunden och naturligt förekommande radioaktiva ämnen i mat och våra egna kroppar.
  • 1 mSv får vi från våra bostäder i form av radongas från byggnadsmaterial eller marken som huset står på
  • och 1 mSv får vi från medicinska undersökningar.

Sammanfattning

• Risken med att inte göra undersökningen är oftast mycket större än risken med att göra den.
• Personalen gör vad de kan för att hålla stråldoserna så låga som möjligt och läkaren överväger alltid möjligheten att använda metoder som inte använder strålning.
• Barn är mer strålkänsliga än vuxna och undersöks därför med särskilt skonsamma metoder.
• Risken med en undersökning är mycket liten jämfört med den risk som alla har att få cancer.

Undersökningsmetoder som använder strålning

Metoder som inte ger någon stråldos

Olika undersökningstyper är bra på olika sätt. I vissa fall kan man använda metoder som inte ger någon stråldos alls och ändå få den information man behöver. Magnetresonanstomografi som vanligen förkortas MR, använder sig av magnetism och radiovågor för att skapa bilder och ger därför ingen stråldos. En MR ser ut som en tunnel, ungefär som en datortomograf fast länge. Ultraljud använder sig av ljudvågor och ger inte heller någon stråldos. 

Tandröntgen

Det finns flera olika tekniker för att röntga tänder. Vid den vanligaste typen av undersökning är detektorn inne i munnen och patienten håller fast den med tänderna. Principen vid en sån tandröntgen är den samma som vid slätröntgen. Eftersom strålningen inte behöver passera genom så mycket vävnad så blir stråldosen mycket låg vid en sådan undersökning.
Effektiv dos: 0,001 mSv per bild

Nuklearmedicinsk undersökning – PET, SPECT och Gammakamera

Ibland vill man undersöka hur en substans som man injicerar i blodet fördelar sig i kroppen. Om substansen man injicerar är svagt radioaktiv så kan man med hjälp av en maskin se var substansen tar vägen. Maskinen har detektorer som fångar upp strålningen som lämnar kroppen. Man skapar sedan bilder som visar var i kroppen substansen har hamnat. Substansen försvinner från kroppen på några timmar. Om man exempelvis vill se om njurarna fungerar som de ska så är det en bra metod. Man kan se om substansen inte passerar en njure eller om den stannar kvar där längre än vad den borde.

Hjärtscintigrafi är exempel på en annan vanlig nuklearmedicinsk undersökning. Man undersöker då om hjärtmuskeln förses med tillräckligt mycket blod. Bilderna visar vilka delar av hjärtat som blodet når fram till och man kan se om någon del inte får tillräckligt med blod p g a att ett blodkärl är för trångt. Det kan sitta en propp i ett kärl som hindrar blodflödet. Vid vissa typer av nuklearmedicinska undersökningar görs samtidigt även en datortomografiundersökning eftersom de två metoderna tillsammans ger den information som behövs.
Effektiv dos: 0,1 - 10 mSv 

Mammografi

Alla kvinnor som är mellan 40 och 74 år erbjuds i Stockholms läns landsting mammografiundersökning vartannat år. Detta gör man för att så tidigt som möjligt hitta förändringar i bröstvävnaden som skulle kunna vara en tumör. Om man upptäcker förändringar tidigt så har man mycket bra förutsättningar för att bota sjukdomen. Mammografi görs enligt samma princip som vanlig slätröntgen men man använder särskilda maskiner som är anpassade för ändamålet.
Effektiv dos: 0,3 mSv

Genomlysning

Ibland behöver man se inne i kroppen samtidigt som man utför något. Man kan t ex vilja se hur en vätska som man sväljer passerar via matstrupen och ner i magen för att sedan fortsätta till tarmarna. Vattnet innehåller ämnet barium eller jod som bromsar röntgenstrålningen bra så att det går att se tydligt vad som händer. En sådan procedur kallas för genomlysning eller fluoroskopi. Om genomlysning görs för att titta på blodkärl, t ex kärlen som förser hjärtat med blod, kallas det angiografi.
Effektiv dos: 1 – 20 mSv

Datortomografi

En datortomograf ser ut som en kort tunnel. Patienten ligger på ett bord som passerar genom tunneln. Under passagen tas bilder från olika håll. Bilderna skickas till en dator som gör nya bilder som visar tunna skivor av kroppen. Det blir som att titta på ett kapat träd där man ser årsringar och allt som trädet innehåller. Metoden är mycket bra för att kunna ställa rätt diagnos vid många olika typer av frågeställningar.
Effektiv dos: 1 – 20 mSv

Slätröntgen

Slätröntgen är den vanligaste sortens undersökning. Den används för att titta på t ex brutna ben, lungor eller bäcken. En röntgenstråle riktas mot kroppen. Strålen passerar kroppen och träffar en detektor på andra sidan där en skuggbild av kroppens inre framträder.
Effektiv dos: 0,1 - 5 mSv.